Lag (1990:663) om ersättningsfonder


 
 
 
1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har
avsatts till

1. ersättningsfond för inventarier,

2. ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,

3. ersättningsfond för mark och

4. ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.

I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.

Vad gäller ersättningsfond för inventarier, ersättningsfond för
byggnader och markanläggningar samt ersättningsfond för djurlager
i jordbruk och renskötsel skall den som enligt bokföringslagen
(1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att
upprätta årsbokslut ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i
räkenskaperna för beskattningsåret.

Med inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager i
jordbruk och renskötsel förstås vid tillämpning av denna lag
tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmel-
ser som gäller för maskiner och andra inventarier, byggnader,
markanläggningar respektive djurlager i jordbruk och renskötsel.
Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punkterna
16 och 17 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen.
Lag (1993:1569).

2 § Avdrag för avsättning till ersättningsfond får göras om
skattepliktig ersättning erhållits för inventarier, byggnader,
markanläggningar, mark eller för djurlager i jordbruk och renskötsel
som har skadats genom brand eller annan olyckshändelse.

Sådant avdrag får också göras om skattepliktig ersättning erhållits för
inventarier, byggnader och markanläggningar eller för mark i samband med
att

1. en fastighet har tagits i anspråk genom expropriation eller liknande
förfarande eller annars har avyttrats under sådana förhållanden att
tvångsavyttring måste anses vara för handen och det inte skäligen kan
antas att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,

2. en fastighet har avyttrats som ett led i åtgärder för jordbrukets
eller skogsbrukets yttre rationalisering, eller

3. en fastighet har avyttrats till staten därför att fastigheten på
grund av flygbuller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.

Vidare får sådant avdrag göras om den skattskyldige fått
engångsersättning för inventarier, byggnader och markanläggningar eller
får mark i samband med inskränkning i förfoganderätten till sin
fastighet enligt naturvårdslagen (1964:822) eller för motsvarande
inskränkningar enligt andra författningar.

Avdrag för avsättning till ersättningsfond får inte göras i fråga om
byggnader, markanläggningar och mark som utgör omsättningstillgångar i
näringsverksamhet.

3 § Avdrag enligt 2 § får inte överstiga den skattepliktiga
ersättningen. Har den skattskyldige med anledning av skadan eller
avyttringen fått avdrag för värdeminskning på inventarier,
byggnader eller markanläggningar med större belopp än han annars
skulle ha varit berättigad till, skall avdraget för avsättning till
ersättningsfond för inventarier eller för avsättning till
ersättningsfond för byggnader och markanläggningar reduceras i
motsvarande mån. Avser ersättningen en avyttrad fastighet får
avdraget för avsättning till ersättningsfond inte överstiga den
skattepliktiga vinsten med anledning av avyttringen samt det
belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt
bestämmelserna i punkt 5 första och tredje--sjätte styckena av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370).

Avdrag för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk
och renskötsel får inte överstiga ett belopp som motsvarar
minskningen av lagerreserven under beskattningsåret. Har lagret
stigit i pris under beskattningsåret får lagerreserven vid
beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats
med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt nedskrivits och det
återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid
beskattningsårets utgång. Lag (1993:1569).

4 § Ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för avskrivning av
inventarier och för kostnader för reparations- och andra
underhållsarbeten på sådana tillgångar samt för nedskrivning av
djurlager i jordbruk och renskötsel.

Ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i anspråk för
avskrivning av byggnader och markanläggningar, som inte utgör
omsättningstillgångar i näringsverksamhet, och för avskrivning av
inventarier samt för kostnader för reparations- och underhållsarbeten på
sådana tillgångar. Ersättningsfond för byggnader och markanläggningar
får tas i anspråk även för nedskrivning av djurlager i jordbruk och
renskötsel.

Ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av mark som
inte utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet.

Ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i
anspråk för nedskrivning av djurlager med högst ett belopp motsvarande
kostnaderna under beskattningsåret för anskaffning av sådana tillgångar,
dock att ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets
utgång än som enligt annars gällande regler är medgivet inte godtas.

5 § Ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och
arbeten som utförs efter bokslutsdagen. Fonden får också tas i anspråk
för byggnader, markanläggningar och mark som har anskaffats under samma
beskattningsår som ersättningen skall tas upp till beskattning. I sådana
fall skall anses som om avsättning till ersättningsfond har gjorts och
fonden omedelbart därefter har tagits i anspråk.

I fråga om avskrivning av byggnader och markanläggningar eller
reparations- och andra underhållsarbeten på sådana tillgångar får den
skattskyldige, såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och
avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det sista året ta
fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av
kostnaderna under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i
fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om
byggnadsinventarier eller markinventarier enligt kommunalskattelagen
(1928:370).

6 § har upphävts genom lag (1993:1569).

7 § Har en ersättningsfond tagits i anspråk enligt denna lag utgör det
ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å andra sidan får
sådana utgifter, för vilka fonden har tagits i anspråk, vid taxeringen
inte dras av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspråk för
avskrivning av inventarier, byggnader eller markanläggningar, skall vid
beräkning av värdeminskningsavdrag som anskaffningsvärde för tillgången
räknas endast den del av utgifterna som inte har täckts av det
ianspråktagna beloppet. Har fonden tagits i anspråk för anskaffning av
mark skall vid beräkning av ingångsvärdet för marken
anskaffningskostnaden reduceras med det ianspråktagna beloppet. Har
fonden tagits i anspråk får anskaffning av lager skall lagret anses
nedskrivet med det ianspråktagna beloppet.

8 § Vid tillämpning av denna lag skall ett tidigare till ersättningsfond
avsatt belopp anses ha tagits i anspråk före senare avsättningar.

9 § Ersättningsfond skall återföras till beskattning om

1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,

2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under
beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och
fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket,

3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har
övertagits enligt sjätte stycket,

4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall
träda i likvidation,

5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i
konkurs,

6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår
för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då
avdrag för avsättningen har medgetts, eller

7. skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller
om sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett
avtal om undvikande av dubbelbeskattning.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas
på avyttring som avses i 2 § andra stycket 1--3.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att
förvärvskällan helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom
bodelning eller arv eller genom förordnande i testamente.
Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl, medge att
fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av den nya
ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 § tredje stycket tillämpas.

Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för
byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och
tredje styckena skall återföring till beskattning göras till den del
fonden motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av
näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och
tredje--sjätte styckena av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall återföras
till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark
skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond
som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid,
dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker
under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har
medgetts.

Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har
en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje
stycket nämnda lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det
aktiebolag vars aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses
som om det övertagande företaget har gjort avsättningen under det
beskattningsår då avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.
Lag (1994:1882).

10 § Har en ersättningsfond återförts till beskattning enligt 9 § skall
som skattepliktig intäkt i det inkomstslag där återföringen görs tas
upp ett särskilt tillägg som svarar mot 30 procent av det återförda
beloppet.

Om det finns synnerliga skäl skall tillägg inte påföras.
Lag (1993:1569).

11 § Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att
ett företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant
medgivande krävs

1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är
dess helägda dotterföretag, eller

2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma
moderföretag, eller

3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent
ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av
ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget
antingen är ett annat sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk
förening eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller
svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och med helägt
dotterföretag svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening
vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av
moderföretaget.

Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det
övertagande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt
då det överlåtande företaget gjorde avsättningen.
Lag (1994:783).

12 § Skattskyldig, som vid beskattningsårets utgång har ersättningsfond
eller som under beskattningsåret har avvecklat sin ersättningsfond,
skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek,
användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt
fastställt formulär.

Fysisk person skall i fråga om ersättningsfond för byggnad och
markanläggning som avses i 2 § andra och tredje styckena dessutom lämna
uppgift om hur stor del av fonden som motsvarar belopp som tagits upp
som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första
och tredje--sjätte styckena av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370).

13 § Skattemyndighetens beslut i ärenden enligt 9 § tredje och femte
styckena samt 11 § får överklagas hos Riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut i sådana ärenden får inte överklagas.


 
 
 
 

Översikt  Kontakta oss  Om Juridiskt forum  Första sidan
Copyright © 1995-1999 Juridisk informationsteknologi